Vissa evenemang är inte stora för att de syns överallt på nätet – utan för att de känns stora på plats. Jordbruksdagen i Österbybruk är precis en sådan dag: en blandning av maskinhistoria, hantverk, doften av olja/ved och den där gemenskapen som bara uppstår när folk faktiskt möts i verkligheten.

Österbybruk – en perfekt kuliss för en jordbruksdag

Österbybruk är en bruksidyll i norra Roslagen, känd för sin välbevarade bruksmiljö och starka historia. Det är ett ställe där man redan från första promenaden känner att det finns lager av berättelser i husen, vägarna och landskapet runt omkring.

Just därför passar en jordbruksdag extra bra här. Det blir inte bara “utställning av maskiner” – det blir en dag där äldre teknik och lokalt vardagsliv får ta plats i en miljö som redan är full av kultur och tradition.

Jordbruksdagen – vad som sticker ut

fokus låg på veterantraktorer, äldre fordon och maskiner som gärna får vara både praktiska och charmigt “mekaniska”.

Känslan på området: En öppen yta där folk strosar mellan fordonen, pratar med utställare och stannar till vid detaljerna – allt från lack och plåtar till smarta gamla konstruktioner som fortfarande fungerar.

På en jordbruksdag som den här är det ofta detaljerna som blir minnena: en traktor med en liten infoskylt, en gammal brandbil som putsas upp inför publik, eller en maskin som ser ut att höra hemma på ett museum men ändå används som om den aldrig gjort något annat.

Var brukar Jordbruksdagen vara någonstans?

“Jordbruksdagen i Österbybruk” är ett lokalt förankrat arrangemang i själva Österbybruk – och det tyder på en plats med gott om utrymme för utställningar, maskiner och besökare “gårds-/föreningsyta” än en trång innergård).

Mitt tips om du vill pricka in nästa tillfälle är att hålla koll på kanaler som brukar samla lokala evenemang: besöks- och evenemangssidor för Österbybruk, samt lokala Facebook-sidor/grupper där den här typen av arrangemang ofta annonseras.

Så gör du dagen extra bra

• Kom i tid om du vill hinna se allt i lugn och ro.
• Prata med utställarna – det är ofta där de bästa berättelserna finns.
• Titta på helheten: Österbybruk är en dagsutflykt i sig, så passa på att gå en sväng i bruksmiljön.
• Ta med kamera om du gillar detaljer: skyltar, instrumentpaneler, slitna handtag, gamla reglage.

Avslutning

Jordbruksdagen i Österbybruk känns som en sådan där “riktig” dag: jordnära, nyfiken, familjevänlig och full av saker som både låter och lever. Oavsett om du är nördigt intresserad av veterantraktorer eller bara vill uppleva en levande bygdedag, är det här typen av evenemang som gör sommaren roligare.

Här hittar du bilder om utställningen

En plats där Upplands brukshistoria inte bara berättas – den ekar.

Det finns besöksmål som är fina, och så finns det besöksmål som är som en tidsmaskin. Vallonsmedjan i Österbybruk hör till den senare sorten: ett stycke svensk industrihistoria som står kvar med en sällsynt helhet – byggnader, miljö och berättelser som gör att man nästan kan se gnistorna framför sig.

En unik smedja – med rötter långt bak i tiden

På platsen i Österbybruk har man smitt järn sedan 1500-talet, och under 1620-talet kom de första vallonerna hit med metoder som skulle förändra svensk järnhantering. Det är här vallonsmidet blir mer än ett begrepp i en bok: det blir en konkret, fysisk plats.

Vallonsmidet byggde på ett arbetssätt med två separata härdar – smältarhärd och räckarhärd – för att framställa stångjärn av mycket hög kvalitet. Resultatet blev ett järn som fick rykte om sig att vara eftertraktat långt bortom brukets egna dammar och skogar.

Vattnet, hammaren och rytmen

Smedjan ligger vid dammens utlopp och kopplas till den klassiska “vatthammaren” – en teknik där kraften från vatten drev arbetet. Österbybruks vallonsmedja har anor från 1600-talet och fick sin slutgiltiga utformning under 1700-talet. När man står intill byggnaden är det lätt att förstå varför bruksorter ofta byggdes som små samhällen kring produktionen: allt hänger ihop.

Så upplever du Vallonsmedjan som besökare

Under visningar brukar man få följa historien om hur smederna från Vallonien kom att utveckla smideskonsten och hur arbetslivet såg ut, både i teknik och villkor. I upplägget ingår ofta även ett avslut med ett besök i en smedbostad från 1700-talet, som ger en tydligare bild av vardagen bakom hantverket.

Tips: Österbybruk är ett sådant ställe där man lätt gör en heldag. Utöver smedjan finns herrgårdsmiljö, park och andra besöksmål i närheten – och hela bruksmiljön är i sig en upplevelse att promenera i.

Viktigt att känna till just nu

En sak som kan påverka upplevelsen är om smedjan körs med demonstrationer eller inte. Enligt information som publicerats av verksamheten kopplad till Vallonsmedjan anges att smedjan tyvärr inte kan köras förrän tidigast 2027. Det betyder inte att platsen tappar sin tyngd – men det är smart att kolla aktuellt läge innan du åker, särskilt om du hoppas få se hantverket “på riktigt”.

Små detaljer som gör stort intryck

• Miljön runt dammen – vattnet är inte bara vackert, det är en del av berättelsen.
• Byggnadens uttryck – en brukssmedja ser annorlunda ut när den är byggd för ett helt system, inte bara en verkstad.
• Kontrasten mellan herrgård och smedja – två världar som behövde varandra.

Varför Vallonsmedjan är värd ett besök

Det som gör Vallonsmedjan i Österbybruk så speciell är kombinationen av autenticitet och sammanhang: du är inte i ett “museum som försöker se gammalt ut” – du är på en plats som faktiskt bär sin historia i väggar, mark och vattenflöden. Och även om du inte kan allt om järn, härdar och hammare när du kommer, så åker du nästan garanterat därifrån med en tydligare känsla för hur mycket av Sveriges utveckling som bokstavligen smiddes fram i sådana här rum.

Bilder och videos hittar du här!

Bergshanteringen i Dannemora-trakten är gammal, och ett av de tidigaste säkra dokumenten om malmbrytning kopplas till år 1481. Under 1700-talet var Dannemora den största gruvan i Sverige och malmen var eftertraktad tack vare sin höga kvalitet.

En viktig detalj är själva malmen: den beskrivs som järnrik och ovanligt “ren” i bemärkelsen låg i oönskade ämnen – något som bidrog till att järnet fick mycket hög kvalitet. Under 1700-talet ska ett trettiotal bruk ha fått sin malm härifrån, vilket säger en del om vilken motor gruvan var för hela regionen.

Den dokumenterade brytningen sträcker sig från 1400-tal fram till 2015, och modern tid har också bjudit på både återstarter och tvära kast. Gruvan återinvigdes 2012, men verksamheten gick i konkurs 2015 – samtidigt som intresset för en ny framtid för området levt vidare.

Storrymningen – ett hål i marken som känns overkligt

Om Dannemora har en “wow-punkt” så är det Storrymningen. Det är ett djupt, öppet gruvhål som du kan uppleva från en utsiktspaviljong vid kanten. Djupet anges till omkring 140 meter – och själva känslan när man tittar ner går knappt att översätta till text.

Storrymningen är dessutom känt för att vara ett av världens största handbrutna dagbrott. Tidiga metoder var brutala: berget upphettades och kyldes hastigt (så kallad tillmakning), innan krutsprängning började införas på 1700-talet och dynamiten senare förändrade allt.

Gruvlaven och industrilandskapet

Det är inte bara schakten som är sevärda. Vid Dannemora finns också den stora gruvlaven och delar av anläggningarna runtomkring bevarade som kulturmiljö. Länsstyrelsen beskriver området som ett byggnadsminne där bland annat gruvlaven, sovrings- och anrikningsverk, gruvstuga och transportband ingår.

Och det är lätt att fastna i detaljerna: från tidig uppfordring för hand, till ox- och hästvandringar, och senare lavtorn som gick från trä till betong när 1900-talets teknik tog över.

Så kan du uppleva Dannemora idag

Dannemora är inte bara “en historisk plats att titta på” – det är också ett besöksmål där du kan gå guidade turer i gruvområdet under sommarsäsong. Enligt Österbybruks herrgård tittar man bland annat ner i Storrymningen, får berättelser om det tuffa arbetet och besöker även ett gruvmuseum med utrustning från olika tider.

I samma sammanhang dyker också ett klassiskt uttryck upp: Född i Dannemora dömd till döden – en påminnelse om hur riskfyllt gruvarbetet kunde vara.

För den som gillar geologi (och snygga stenar) finns Mineralmuseet precis vid Storrymningen. Där lyfts mineraler, bergarter och fossiler fram, och museet kopplas ofta till guidade visningar. Östhammars kommun listar dessutom säsongsöppet och aktiviteter kopplade till Dannemora Geologiska Sällskap.

Vill du ha en mer fysisk upplevelse finns även aktörer som erbjuder äventyrsturer, där man (med utrustning och guide) tar sig ner i gruvmiljö via en “via ferrata”-liknande upplägg, och som uppges ta runt tre timmar. (Det här är en typ av aktivitet där det är extra värt att läsa igenom kraven innan man bokar.)

Dannemora, vallonbruken och exporten

Dannemora hänger tätt ihop med bruksorterna runtomkring – inte minst Österbybruk och den vallonbrukspräglade järnhanteringen i regionen. Besöksinformation om mineralmuseet lyfter också hur malmen och stångjärnet från trakten gick på export, framför allt till England, och blev en viktig del av Sveriges ekonomiska utveckling under flera århundraden.

Snabba tips för ett bra besök

• Ta bra skor – gruvområden är ofta ojämna även när det är lättgånget.
• Boka i förväg om du vill vara säker på att få plats på guidning.
• Kombinera med Österbybruk för en hel dags brukshistoria.
• Kolla säsongstider för mineralmuseet och aktiviteter (de varierar över året).

Dannemora gruva är en sån plats där man både får historia, natur och det där märkliga perspektivet på tid: hur många generationer som faktiskt har levt, arbetat och slitit i samma berg – långt innan det blev ett besöksmål. Om du gillar industrihistoria eller dramatiska miljöer: lägg Dannemora på listan.

Bilder från gruvområdet - Och smedjan i Österbubruk!