Gotlands Veteranbilmuseum i Vibble är ett charmigt och lite annorlunda stopp strax utanför Visby – perfekt för både
bilnördar och familjer som vill göra något kul i någon timme. Museet rymmer en stor samling fordon och kuriosa,
med veteranbilar från tidigt 1900-tal upp till cirka 1970, och allt från klassiker i olika stilar till mer udda inslag.
Det som gör platsen extra rolig är att det inte bara handlar om att titta: här finns upplevelser som blandar nostalgi,
lek och kulturarv. Du kan exempelvis prova antika spel och kliva in i miljöer som en
gammaldags lanthandel och bensinstation. Det finns även kopplingar till gotländsk populärkultur, med inslag som ger
besöket en extra “wow”-känsla.
I området finns också mer “Gotlandshistoria” än man kanske väntar sig av ett bilmuseum: exempelvis Smedstugan, som
beskrivs som Gotlands äldsta bevarade primitiva bostadshus med en 1770-tals smedja (ibland i drift), samt ett litet
mini-skansen med lantraser.
Veteranbilar (ca 1907–1970)
Motorcyklar (1901 till 1980-tal)
Unik cykelsamling – från tidiga fabrikscyklar till idag
Traktorer och lokomobiler
Kuriosa, utställningar och aktiviteter för både stora och små
Bilder som jag har tagit hittar du här
Läs mer på museets hemsida:
bilmuseum.se
Jag hade möjligheten att besöka Fornsalen i Visby tillsammans med Folkhögskolan i Hemse. Det var en dag fylld av historia, kunskap och fascinerande upptäckter. Vi spenderade timmar med att utforska museets fantastiska samlingar, och jag tog en hel del bilder för att föreviga stunden. Kolla in dem här och upptäck vilka skatter vi hittade!
En av de mest imponerande sakerna på museet är Gotlands unika bildstenar, vilka berättar historier från förr och är en verklig symbol för öns rika kulturarv. Men det som verkligen tog andan ur mig var Spillingskatten – världens största vikingatida silverskatt. Det är svårt att förstå omfattningen av ett sådant fynd förrän man ser det med egna ögon.
Fornsalen rymmer dessutom fascinerande utställningar som spänner över miljontals år av historia. Bland annat finns 430 miljoner år gamla fossil och objekt från både stenåldern, bronsåldern och vikingatiden. Vi fick även en inblick i gravar, kyrklig konst och en imponerande medeltidsutställning som är som att resa tillbaka i tiden.
Om du älskar historia och är i närheten av Visby – missa inte Fornsalen! Det är ett ställe där det förflutna verkligen kommer till liv.
har byggt ett zombie spel där man skall döda zombies innan dom når basen. Det går ut att man ska skjuta dem i huvudet med musen eller för den som kör med mobilen där man använder fingret för att döda dem.
känner du för att lira lite pong så har jag skrivit ett pong spel i javascript.
Man styr med piltangeterna för ena spelaren och ws för den andra spelaren!. PS funkar inte i mobilen utan du måste ha en desktop dator.
Linux är ett kraftfullt och flexibelt operativsystem som används av miljontals människor och organisationer över hela världen. Det är grunden för allt från persondatorer till superdatorer och till och med smartphones. I det här inlägget ska vi dyka in i hur Linux fungerar och vilka fördelar det erbjuder.
Vad är Linux och hur fungerar det?
Linux är en kärna, vilket betyder att det är den del av operativsystemet som hanterar interaktionen mellan hårdvara och programvara. Själva kärnan är öppen källkod och utvecklas av en global gemenskap av utvecklare.
Runt kärnan byggs olika verktyg och programvaror som tillsammans skapar en Linux-distribution. Exempel på populära distributioner inkluderar:
Modulär design: Olika komponenter som kärnan, skal (t.ex. Bash), och applikationer fungerar oberoende av varandra.
Filsystemshierarki: Allt i Linux är representerat som filer, från hårdvaruenheter till konfigurationsfiler.
Terminalen: Linux-användare har kraftfulla kommandoradsverktyg för att utföra uppgifter snabbt och effektivt.
Multianvändarstöd: Linux är designat för att flera användare kan arbeta på samma system samtidigt utan konflikter.
Fördelarna med Linux
1. Öppen källkod och frihet
Linux är gratis att använda, modifiera och distribuera. Det är en perfekt plattform för människor som vill lära sig mer om teknik, eftersom du har full tillgång till systemets kärna och mjukvara.
2. Stabilitet och prestanda
Linux är känt för sin stabilitet och är ofta förstahandsvalet för servrar och kritiska applikationer. Det kan köra i åratal utan att krascha, vilket gör det till ett pålitligt alternativ för professionellt och personligt bruk.
3. Säkerhet
Jämfört med andra operativsystem är Linux generellt säkrare. Anledningar till detta inkluderar:
Mindre måltavla för virus.
Regelbundna säkerhetsuppdateringar.
Rättighetsbaserat system som gör det svårare för skadlig kod att spridas.
4. Anpassningsbarhet
Med Linux kan du skräddarsy operativsystemet efter dina behov. Vare sig det är att skapa ett minimalistiskt system för en gammal dator eller bygga en avancerad servermiljö, har du verktygen för att göra det.
5. Effektivisering med skript
Linux erbjuder möjligheter att skriva kraftfulla skript i språk som Bash eller Python. Det är en guldgruva för den som vill automatisera monotona uppgifter.
6. Stor gemenskap och dokumentation
Linux har en stor och aktiv gemenskap som är villig att hjälpa nya användare. Dokumentation och tutorials är lättillgängliga för att lösa problem eller lära sig nya verktyg.
Varför bör du välja Linux?
Linux passar för nästan alla. Från hemmabruk och programmering till cybersäkerhet och serverdrift – Linux är en flexibel plattform som växer med dina behov. Genom att använda Linux blir du också en del av en gemenskap som värdesätter kunskap, samarbete och innovation.
Börja med att prova en distribution som passar dig, till exempel Debian, Linux Mint, Arch eller Fedora. Oavsett var du startar finns alltid nya saker att upptäcka i Linux-världen!
Exempel på Linux-användning
Superdatorer: Linux driver nästan alla av världens snabbaste superdatorer. Dessa datorer används för forskning inom områden som klimatmodeller, astrofysik och medicinsk vetenskap.
Moln- och webbservrar: Operativsystemet är ryggraden i molntjänster och används av tekniska giganter som Google, Amazon och Facebook.
Inbäddade system: Linux ligger till grund för operativsystem som Android och används i IoT-enheter, routrar och smarta hem-lösningar.
Filmproduktion: Stora filmstudios använder Linux för att rendera specialeffekter och CGI i blockbusterfilmer.
Utbildning: Många skolor och universitet använder Linux för att låta studenter experimentera med kod och systemadministration.
Linus Torvalds och skapandet av Linux
Linus Torvalds, en finsk programmerare, är skaparen av Linux-kärnan. Han startade projektet 1991 som en hobby under sina studier vid Helsingfors universitet. Hans ambition var att skapa ett gratis och öppet operativsystem som han själv kunde använda på sin dator.
Torvalds projekt växte snabbt och lockade utvecklare från hela världen att bidra. Idag fungerar Linux som en grund i allt från persondatorer till mobila enheter och molntjänster. Trots Linux globala spridning har Torvalds fortsatt att vara en nyckelperson i dess utveckling och han spelar en viktig roll i att underhålla kärnans kod.
Richard Stallman och fri mjukvara
En av nyckelfigurerna bakom konceptet öppen källkod och fri mjukvara är Richard Stallman, grundare av Free Software Foundation och initiativtagare till GNU-projektet. Hans arbete lade grunden för mycket av vad Linux är idag.
I sitt TED-talk diskuterar Stallman vikten av fri mjukvara och hur det ger användare friheten att kontrollera sin egen teknik. Han framhäver även de sociala och etiska aspekterna av att använda programvara som respekterar användarens frihet. Det är en inspirerande resurs för att förstå filosofin bakom Linux och öppen källkod.
Du kan se hans TED-talk för att få djupare insikter om varför fri mjukvara är så viktig: Richard Stallman TED Talk
Här kommer några utplockade Gnu/Linux videos från youtube. För att få en inblick och start över vad det är för någonting.
Bakom murarna i Gävle: ett besök på Sveriges Fängelsemuseum
Det finns museer som visar historia – och så finns det museer där historien känns i väggarna.
Sveriges Fängelsemuseum i centrala Gävle ligger i två gamla fängelser sida vid sida, precis invid Gävleån och Gävle slott.
Här kliver du rakt in i berättelser om brott, straff och människors livsöden – från tidigmodern tid till mer nutida kriminalvård.
Två byggnader – två sätt att se på straff
Museet är uppbyggt kring två starka miljöer: Slottshäktet från 1732 och det gamla cellfängelset från 1847.
Tillsammans visar de hur idéerna om straff har förändrats – från offentliga skam- och kroppsstraff till isolering bakom låsta dörrar.
Utställningen i Slottshäktet: “Androm till skräck och varnagel”
I Slottshäktet möter du den tid då straff inte bara handlade om att låsa in, utan också om att avskräcka och skambelägga.
Utställningen “Androm till skräck och varnagel” tar dig nära människorna som drabbades – med berättelser som känns både obehagliga och viktiga.
En detalj som verkligen sätter sig är den underjordiska fånghålan från 1553 – platsens allra första “fängelse”.
Att blicka ner där är som att få en snabb, rå påminnelse om hur länge vi har försökt kontrollera och straffa varandra.
Utställningen i cellfängelset: “Hotell Hamilton”
I det gamla cellfängelset möter du en annan logik: 1800-talets reformidé om cellfängelser, där straffet var isolering.
Tystnad, ensamhet och dygnets alla timmar i en cell – i upp till två år.
“Hotell Hamilton” var dessutom smeknamnet på fängelset fram till att det stängde 1986.
Joe Hill Visitor Center – en oväntad koppling
På entréplanet i gamla fängelset finns även Joe Hill Visitor Center, som hålls öppet under museets ordinarie öppettider.
Det berättar om arbetarkämpen och vissångaren Joe Hill (Joel Hägglund), född i Gävle 1879 och avrättad i Utah 1915.
En extra dimension som gör besöket ännu mer intressant – och lite oväntat.
Föremål, arkiv och det som sällan sparas
Sveriges Fängelsemuseum har en samling på drygt 3000 föremål från 1600-tal till 2010-tal:
allt från inventarier och transportfängsel till modernare beslag som insmugglade mobiltelefoner.
Det finns också föremål som berättar om vardagen runt anstalt och häkte – som saker för barn som besöker en förälder.
För den som vill nörda ner sig finns arkiv, fotografier och ett referensbibliotek.
Bland annat nämns “Polisunderrättelserna” från 1878 och framåt – material som lockar många släktforskare.
Planera ditt besök
Du behöver normalt inte boka i förväg om du kommer under öppettid.
Museet rekommenderar att du börjar i det gamla cellfängelset där receptionen finns, och där du får en introduktion innan du går vidare.
Enligt museet tar besöket i genomsnitt omkring en timme, men det kan variera stort beroende på hur mycket du vill läsa och lyssna.
Extra bra att veta: miljöerna kan upplevas som intensiva för vissa barn (ljud, verklighetstrogna scener), och tillgängligheten kan vara begränsad
eftersom utställningarna ligger i kulturhistoriska fängelsebyggnader.
Om du gillar museer som inte bara visar föremål utan också ställer frågor – om rättvisa, makt, moral och människovärde –
då är Sveriges Fängelsemuseum i Gävle ett besök som sitter kvar en bra stund efteråt.
En kväll om året händer något märkligt i Gimo. Plötsligt fylls Bruksgatan av figurer som inte riktigt går att placera: jättemasker, hembyggda ekipage, humor, mystik – och en publik som står tätt längs gatan för att se vad som avslöjas.
Vad är Knutmasso?
Knutmasso är en maskerad- och karnevalstradition som hör ihop med tjugondag Knut (13 januari) – dagen då julen traditionellt “dansats ut”. I Uppland har den här utklädningstraditionen utvecklats till en riktig gatufestival, och i Gimo är den starkt förknippad med en kväll då människor “går i gatan” på den gamla Bruksgatan.
Exakt hur allt började är lite av en gåta, men Knutmasso beskrivs ofta som en tradition med lång historia och ett tydligt mått av mystik – vilket nästan känns helt rätt, med tanke på att så mycket handlar om att inte bli igenkänd.
Paraden: hemliga masker, lag och publikens röster
Det som gör Knutmasso speciellt är inte bara att folk klär ut sig – utan hur de gör det. Förberedelserna kan pågå i månader, och det finns en poäng i att hålla sin maskering hemlig ända tills det är dags att visa upp allt.
Under kvällen rör sig ekipagen och de utklädda längs Bruksgatan, och många år är det tusentals besökare som samlas för att titta. Ibland pratas det om att det kan komma upp emot tiotusen personer beroende på väder och veckodag.
På Knutmasso-föreningens egen beskrivning lyfts också tävlingskänslan: flera “gäng” eller lag visar sina fantasifulla masker (traditionellt ofta byggda i papier-maché, även om materialvalen förändrats över tid). Publiken kan rösta på sin favorit, och laget med flest röster utses till vinnare.
Mer än bara en parad
Knutmasso är inte en enda sak – det är snarare en hel kvälls stämning. Förr handlade Knutfirande ofta om att julen städades ut, och på vissa håll var det vanligt att man gick runt och knackade dörr utklädd. I Gimo finns spår av den idén kvar i berättelserna om utklädda som rör sig i samhället redan tidigare på dagen.
Men i dag är det framför allt gatukarnevalen som står i centrum: humoristiska och ibland lokalt förankrade teman, blinkningar till aktuella händelser, musik, skratt – och den där känslan av att “allt kan hända” när vem som helst kan gömma sig bakom en mask.
Exempel på teman: när Gimo skojar med sig självt (och världen)
På Knutmasso-sajten går det att bläddra bland bilder år för år, och det säger något viktigt: traditionen lever genom att den förändras. Ett år kan vinnarna hylla “vardagshjältar”, ett annat år kan det dyka upp helt oväntade figurer och lokala referenser som bara “klickar” för den som känner platsen.
2025 nämns till exempel vinnaren “Vägens hjältar”, och i samma bildurval syns flera olika grupper med egna idéer och uttryck – ett tydligt tecken på att Knutmasso är en kreativ plats där både hantverk, humor och gemenskap får ta plats.
Vill du uppleva Knutmasso på plats?
Datum: Knutmasso i Gimo brukar kopplas till 13 januari (tjugondag Knut).
Plats: Bruksgatan i Gimo är själva “scenen” för kvällen.
Tips: Klä dig varmt – det här är en vinterfest, ofta i mörker, med massor av folk.
Extra: Knutmasso-sajten tipsar också om museum/utställningar kopplade till traditionen.
Varför traditionen fastnar
Det finns något väldigt svenskt – och samtidigt ganska universellt – i Knutmasso: mitt i vintern får man en kväll där reglerna vänds upp och ner. Man får vara någon annan, bygga något stort, skratta åt det som hänt under året, och mötas ute på gatan.
Och kanske är det just därför Knutmasso fortsätter att locka: det är hantverk och kreativitet, men också en social kod. Masken döljer, men den gör också att fler vågar delta. Resultatet blir en folkfest som är både mystisk och märkligt varm.
